ohh va jag saknar min kille...

När vi rör varann


Du älskar mig väl ännu är frågan som du har.
Jag skall hellre öppet såra dig än ge en lögn till svar.
Och vem är jag att döma din handling och ditt ord.
Jag har ju bara börjat min vandring på din jord.

Åhh när vi rör varann är känslan allt för sann
och med slutna ögon gömmer jag mig.
Då vill jag ta dig i min famn tills du ropar högt mitt namn
och tills den rädsla som jag har i mig tar slut.

Romans med all sin strategi, svår för stolthet att förstå.
Trots osäkra som vi kan bli finns ömhet kvar ändå.
Som vem som helst som skriver och som söker sanningen,
Jag tvekar och jag strider att lämna ungdomen.

Men när vi rör varann är känslan allt för sann
och med slutna ögon gömmer jag mig.
Då vill jag ta dig i min famn tills du ropar högt mitt namn
och tills den rädslan som jag har i mig tar slut.

Ibland så vill jag få dig att brista ut i gråt.
Ibland så vill jag nå dig och viska tyst förlåt.

Ibland kan jag förstå dig och jag ser hur svårt du har.
Jag har sett när kärlek når dig och när ingenting finns kvar.
Som båtar utan roder vi söker varsin vän, en syster och en broder
men elden flammar upp igen.

Åhh när vi rör varann är känslan allt för sann
och med slutna ögon gömmer jag mig.
Då vill jag ta dig i min famn till du ropar högt mitt namn
och tills den rädslan jag har i mig tar slut.